Efter en lång helg med olika typer av sovplatser brukar man tänka att det ska bli oerhört skönt att få komma hem till sin kära säng. Precis så tänkte jag denna helg, men jag måste erkänna att jag blev besviken. När jag väl låg där i min säng så kändes det inte rätt, det kändes som om jag och min säng var främlingar. Jag förstår inte vad som har hänt, vi som brukade vara bästa vänner. Han som brukade vara sådär lagom mjuk och skön men inatt var han bara hård och jobbig. Förr var det endast han som kunde förstå mig men nu vet jag inte vem han är längre. Kanske har det kommit en björn på besök medan jag var borta och fått honom att glömma bort mig? Jag har i alla fall inte glömt dig. Min enda önskan är att det återigen kan bli som förr mellan oss. Jag klarar inte av att leva utan dig!